L a m p a n

 

 

 

 

 

När ingen är hemma,

förutom grannarnas ljud.

Då väntar jag på mörkret

för att få tända några ljus.

 

Kokar mat med kryddot

så hela köket och hemmet doftar

paradis.

 

När ingen är hemma

förutom jag

möblerna

och väggarna med bilderna,

då leker jag

det vildaste lekar

som jag kan och vet.

 

Så ingen ser

hör

eller vet.

 

Sedan längtar jag

efter mina barn och

gråter

kanske lite?

Men enbart av tacksamhet 

allting.

 

Så underligt skönt det är

ibland,

när man får äntligen bara vara

ensam hemma,

som en ensam lampa.

 

 

*   *   *   *