perjantai 13. toukokuuta 2016

Nu

Det värker i mina fingrar.
Så många ord
bär jag på mig - som vill,
vill ut - 
vill ut
och bilda sanningar.

Det pirrar i magen
har ej matlust 
men kaffe smakar alltid.
Orden bildar murar
som går att fälla -
modigt med rätta ord
istället för det aviga och osanna.

Jag känner hur rätt tidpunkt
närmar sig,
och det finns ingen genväg
för det rastlösa osanningarna
som står framför mig som 
skuren i papper och tvättad i
bläck.
Jag ska smälla till!
Jag ska rädda sanningen
från att bli  bortglömd..
NU!