Är på Gotland just nu för att skriva och njuta av livet.

Kontakt: tiina.borgsten@hotmail.fi

 

Njut av sommaren du också.

 

 

 

 

*   *   *   *   *   *   *   *

Ett nytt liv

 

Foto: Tibu Borgstén

 

 

Jag har börjat på ett nytt liv.

Det känns varmt inom mig

från topp till tå.

 

De små vackra sakerna har

vuxit till en oändlig,

hemlig trädgård för mig.

Dit endast jag har nyckeln.

 

Jag har börjat ett nytt liv.

Ett lyckligt liv med mig själv

för min grymmaste fiende

skakade äntligen min hand och

avstod från det förflutna,

så jag kunde stiga in

i det nya.

 

Jag har börjat finnas,

leva och vara hemma äntligen

i mig själv.

 

 

 

*    *    *    *    *    *    *

Under sker

 

 

Foto: Tibu Borgstén

 

 

Jag sover mer än förr

inte för att jag är trött,

utan för att jag njuter

av att få andas långsammare

och djupare

in i mig själv.

 

Andas av lättnad och

en ny sorts tacksamhet.

Andas av en stor kärlek

för livet på ett nästan

heligt sätt.

 

Jag har slutat se drömmar.

Men har börjat förverkliga dem

istället.

 

Allt låter som ett underverk.

Men underverk sker för mej

om mornarna,

om jag själv inte står ivägen

för dem.

 

 

 

*    *    *    *   *

Spindelnätet

Foto: Tibu Borgstén


Jag spinner på livstråden

som en spindel

på sitt spindelnät.

 

I tystnaden

utan spår

av föräldrarna

hänger tre glaspärlor på nätet

som minnen av regnet

och dansen

med hanarna.

 

En efter en

har det fallit ner.

Men jag sitter kvar

och spinner vidare för att

dropparna inte skall

falla.

 

Nätet är vackert

som livet omkring det.

Men har det kostat

för många offer?

 

Och är det meningen

att jag ska spinna ensam

tills också jag faller

ner?

 

 

*    *    *    *    *    *    *    *    *    *

God natt

 

 

Foto: Tibu Borgstén 

 

 

Du steg in i mitt hjärta

utan lov och värmde det

som ingen annan

med alla dina gömda ord

och ömhet.

 

Du fick mig att skratta

och spela golf,

och lita på att det vackra i livet

alltid vinner till slut.

 

Att älska dej

var både lätt och svårt.

För att älska stort är

så skört på så många sätt.

 

Jag suckade av lycka

då du ville stanna bilen,

för det var för vackert

för att fortsätta..

 

Och jag suckade av lycka

då du grät mot mej,

för att du inte fått

det du förväntat

dej av livet.

 

Men mest av allt älskade jag

att krypa under samma täcke

under din arm, och

känna ditt hjärta slå

innan jag sade

god natt.

 

 

 

*   *   *   *   *   *   *   *   *   *

 

 

 

 

 

 

 

 

Nya dikter på kommande...

Har producerat dikter med temat "Staden" för nästa

presens- tidskrift för kultur och litteratur,

som utkommer 15 oktober 2013.

Får se om jag lyckas.

 

Njut av sommaren.. 

 

 

*   *   *   *   *   *

 

 

 

M o t s a t t

 

 

 

 

Mitt emot mej sitter du

med tankar så tunga,

hängande från axlarna

ända ner till golvet.

 

Som kedjor i metal

gör de dina resor tunga,

och ditt liv steg för steg

inriktat mot tomhet

och meningslöshet.

 

Jag sitter och lyssnar

på din allt svagare röst.

Som en urgammal vän

beskriver du långsamt, ärligt

och detaljrikt dina sår för mej,

så att jag känner dem också

som små nålar inom mej.

 

Vi sitter emot varandra.

du ser på förbifarande folk

som en varg utan måltid.

Samtidigt som du gråter för att

du inte långre har något annat nära

än ditt usla jag, som du så hatar.

 

Jag sitter och lyssnar fastspikad

i stolen, förvirrad och en smula rädd

för en sig närmande attack från dej.

 

Jag sitter och väntar

men om den inte kommer,

så ska jag sova över dagens händelser

i hängmattan, mitt emot de

blommande pionerna och under

den bara stjärnhimlen

för att glömma

alla vargar som finns.

 

 

 

 

*    *    *    *    *    *    *    *    *    * 



Skulle vilja

 

 

Skulle vilja beskriva
alla sommarens dofter
fjärilarnas dans
hästarnas hälsningar och
så många andra under..
..men kan ej.

Skulle vilja älska
mina barn, så att de
aldrig behöver känna sej
oälskade och ensamma i livet..
..men kan ej.

Skulle vilja tacka
trollsländorna som inte slutade cirkla
runtom mej före
jag fångade deras budskap..
..men kan ej.

Vem skulle inte vilja göra
världen till en bättre plats?
Vem skulle inte vilja inse att vi bär
för tunt och lätt ansvar för våra val?
Vem skulle inte vilja vakna
till en ny dag
i en grönare och friskare värld?..
..men kan ej.


*   *   *   *   *   *   *   * 

Hennes bagage

 

 

 

      Som en magnet drar hon blickar
från hörn till hörn på flygfältet i sina
högklackade skor.
Men ingen kommer för nära
här i No Man´s land.

The next flight to Frankfurt is delayed..
Jan Anderson, passenger Jan Anderson
please contact gate 35 for your flight to
Barcelona..

Mitt bland alla universala resenärerna,
dofterna och mångkulturella tenderserna
söker hon förväntasfullt efter en tidning
på sitt eget språk.

All passengers for flight AY749 to London
please proceed to gate 17 for your boarding,
thank you..

Hon drar sitt tomma bagage åt sidan
för männen i kavajer och med mobiltelefoner.
Hon ser på en man i sandaler,
med många livliga och glada barn och en
genomsliten fru.
Även män med jeans och taxfree påsar
smälts ihop som en mosaik av män.

The next flight for passengers with empty luggage
and tickets without destination please proceed to gate 21.
Wish you all a pleasurable journey..

Nonstop löper städerna på det interaktiva
departures/ arrivals tavlan, då hon sätter sig
vid fönsterplatsen för att se hur luften lyfter
planet och hennes drömmar mot skyarna.
The Big Apple blir allt mindre och mindre
tills det är borta,
och hennes tomma resväska är på väg mot
nya äventyr.



*   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *

 

M e t a m o r f o s

Har kvar några av pappas fjärilar...

Först när pappa andades ut igen, andades jag också.

Vi satt bredvid varandra alldeles tysta.

Och våra hjärtan slog i nästan samma takt,

som om vi vore ett

istället för två.

 

Fundersamt svängde han på glasburken

och såg hur solstrålarna färgade glaset

med alla regnbågens färger.

Sedan satt han in handen från den runda öppningen

och lyfte sakta och försiktigt en så oskyldig,

vacker och liten orange-brun fjäril

med svarta små prickar på vingspetsarna.

 

Och först när pappa andades ut igen, andades jag också.

 

Han stack en smal nål igenom fjärilen.

Undertill  fästa han en miniatyr papperslapp,

med miniatyr bokstäver och ett datum på.

Sedan satt han den bland de andra fjärilarna

i sin sagolika fjärilsamling.

 

Och först när pappa andades ut igen, andades jag också.

 

Det tog inte ont, men det var ändå sorgligt

på något sätt i mina ögon.

Och fastän han lärt mej mycket om fjärilar;

..ägg - larv - puppa -  fjäril..

så hade jag alltid ändå lust att fråga:

- Men vad kommer efter fjärilen?

Men frågade aldrig.

 

Och först när pappa andades ut igen, andades jag också.

Och våra hjärtan slog nästan i samma takt

då jag var liten.

Precis som om vi vore ett

istället för två.  

 

 

*    *    *    *    *    *    *    *    *