H a v e t

 

 

 

 

 

Barfota
lämnar jag mej själv
i stolen
och går mot den svala vinden
och havet och det mjuka
ärliga sanningen.

Barfota
andas jag
in och ut
och in och längre ut
ömt igenom mitt hjärta.

Känner doften
vinden i vingspetsarna
och glider mellan
blåa, vita, gråa och det glänssandet.

Återvänder
från havet och himlen ovan
till stolen
och känner på sanden
barfota.