keskiviikko 20. heinäkuuta 2016


keskiviikko 20. heinäkuuta 2016


Kuva: Tibu Borgstén

Rakastuneena


Kuva: Tibu Borgstén



Rakastuneena -
kaikki kukat näyttävät yhtä kauniilta,
ja elämä tuoksuu, synkkänäkin.

Minä olen vaeltanut yksikseni -
tässä rakkaudessa, joka on puhjennut
luvatta kuten on tapana.

Minulla on ollut aikaa -
jota olen tarvinnut, antaa
jotta kesä on tehnyt pesänsä
hiuksiini ja kattanut eteeni sanoja,
joita ilman en olisi kaunis.
Kesä on kastellut minua -
sisintäni myöten ja olen uinut
sinussa kuin salaa.

Mutta Sinä olet enemmän -
eikä yksi yhteinen yö kesässä riitä.
Varpaani etsivätkin jo varpaitasi sängystä,
joka lainehtii huokauksistani
joissa nimesi purjehtii
kuin kukkameressä.

Tibu Borgstén - Runoillen


Kuva: 19.07.2016 Gotland


Olen ihan liikuttunut kun pian ylittyy 13.000:n lukukerran raja - Kiitos.
Det käns härligt när blogget har snart över 13.000 läsegångar - Tackar.
It feels al the way in my toes when soon I`ve have over 13.000 ridings - Thanks.

Tibu Borgstén

tiina.borgsten@hotmail.fi

Tyttö


Kuva: Tibu Borgstén



Kun leppäkerttu asteli alas
laivan ikkunaa pitkin
tyhjään pahvimukiin naureskellen -
kirkui tyttö käytävällä
repien itseään
kuten tapettia revitään
seiniltä.

Ihmiset kulkivat ohitse
tyttöä oudoksuen,
vaikka tällä oli kaunis katse
ja kukkasoljet hiuksissaan
sekä kesäiset kengät.

Hiljeni käytävä kuin 
samettia koskettaen ihminen.
Käpertyi alas lattialle
katseli laivan kokolattiamattoa
tutkiskellen sitä kuin suurennoslasilla.

Ohikulkijat pudistelivat taas päitään
ja laskivat tytön ylle vihaisia katseita.
Mutta tyttö oli kuuro
hän oli kaunis -
hän oli autistinen ja
lämpimästi rakastettu.

Niin tyttö oli -
kuten kaikki me muutkin
juuri sitä - mitä kukin toisissamme
näemme ja kohtaamme.

En självständig Ö




På kommande - dikten "En självständig Ö"..

Mot varandra


Foto: Tibu Borgstén

De satt mot varandra
i båten - på en lång resa.
Den ena av dem satt tyst, 
eller så suckande
för ingenting hände -
och tiden stod still.

Den andra -
satt lika tyst och suckande,
över havets utsikt
som omfamnade alla,
och som skickade iväg meningar 
som var skrivna i skummet.

Solen lyste som hetast
och havsfåglarna flög i vinden
runt och omkring i det oändliga blåa,
sköna friheten - som
inte hade ett pris.

Den ena var uttråkad
då den andra hade en omvänt hjärta
i sitt bröst som dansade vals
med molnen.

Så satt det två i båten -
på en lång resa mot varandra
utan gemensamma drömmar
inne i sommarens famn.

Just där det bör vara


Foto: Tibu Borgstén

Jag hittade en fjäder
ensam på gatan - och tänkte
att jag aldrig ännu fått
blommor av dig, och -

när man tänker
och känner som jag
för dig - är det som om
allting skulle byta färg, och -

som om årstiderna skulle 
se genom fönstret och be 
mig att torka mitt hår -
före något, som jag inget vet
ännu om skall må hända.

Jag stiger in med sanden
som rinner ner på golvet
med vattendropparna från 
morgon simningen i havet, och

detta rum börjar dofta -
för det är det rummet där 
du legat en enda natt..

Och jag vet inte -
är det vackert eller sorligt,
då jag sätter det enkla, mjuka och
oskyldiga fjädret -
just där det bör vara.

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti