En prolog

Foto: Tibu Borgstén

I tre timmar
ritade vi
varandra och våra liv
i ord,
på ett café.

Jag satt och njöt
som ett barn -
av dina unika och genomskinliga streck,
som bildade utmaningar i uppiggande
atmosfärer.

Det finns bara ett du -
och ett jag, att
leka, älska eller kriga med.
Vad blev det till -
en hängande prolog i luften?
Nånting som vi kan återkomma
till.
Om vi vill..